Leta i den här bloggen

lördag 31 mars 2012

Bakom disken på Bukowskis Market

När vi är i Stockholm brukar vi passa på att gå in på Bukowskis Market, man vet aldrig vad som kan gömma sig där. Det är en sak att sitta hemma framför datorn och en annan sak att titta på plats. För dagen ska jag erkänna att det var inte så mycket som intresserade oss. Bukowskis Market är nog den rörigaste platsen på jorden. Det känns i alla fall så när man ska fotografera. Det är trångt och bökigt, möblerna är travade på varandra. Rörigheten gör att man får en fyndkänsla, men det är bara en falsk förhoppning.  Bukowskis Market är det Auktionshus som får mest betalt för tillfället. Antikviteter, stilkopior, 1900-tals design allt i en salig röra. När man kommer in genom varuintaget kommer man först till utlämningen där är det alltid kö, några steg längre fram är inlämningen, där det också alltid är kö. Det är en väldig omsättning  av varor som via Bukowskis Market byter ägare. Efter att man har passerat inlämningen kommer man till lagerplatsen för auktionsgodset. Det är som sagt trångt och bökigt, men alltid trevligt. Man träffar nästan alltid bekanta som är där av samma anledning, att leta efter "fynd". Personalen är glad och trevlig trots att de inte har den bästa arbetsmiljön där nere i källarplanet.
Inlämningen, man får ta en kölapp om man har ett ärende dit.

Skrivbord i teak från Svegards Markaryd och en stol bjuds ut i ett rop.

Här står möblerna på rad, ett av flera teak sideboard ser ni här framför ett allmogeskåp. 

En teakbyrå och en Gustaviansk byrå sida vid sida.

En Florett från Bröderna Wigells ligger upp och ner på en skinnsoffa.

Som ni ser står möblerna travade på varandra.

En rätt så trevlig fåtölj som jag tyvärr inte vet något om.

Runt om mot ytterväggarna finns monterskåp, med glas, porslin silver osv. Här Lisa Larsson katter och lite annat smått och gott. 

En gungstol av Lena Larsson.

På Trendspaning - Nordiska Galleriet

Jag började min trendspanings tur hos Rhens Antikhandel som alltid har roliga saker. Efter det strosade jag runt hos de andra antikhandlarna på Östermalm. Jag såg ingenting som jag inte hade sett förut, och ingenting som satte några spår. Efter att ha klarat av antikhandeln gick jag till Nordiska Galleriet på Nybrogatan. Det är en affär som jag alltid besöker när jag är på Östermalm. Det är lika trevligt varje gång att se mängder av designklassiker av yppersta kvalité. Själen måste ju få sitt. Det kostar ju inget om man bara tittar.

Fåtölj av Harry Bertoia forgiven 1952. Serveringsvagn av Gunilla Allard från 2011, den känns väldigt mycket retro fast den bara har 1 år på nacken

Mängder av snygga lampor att titta på, PH är min favorit bland dessa.

Tulip av Ero Saarinen i förgrunden. Corona Chair av Poul M. Volther som ni ser i bakgrunden skulle jag inte ha något emot att ha ett par av.

Fladdermus fåtöljen lika aktuell idag som på 50-talet. Fladdermusfåtöljen ritades av Antonio Bonet, Juan Kurchan och Jorge Ferrari-Hardy redan 1938, men blev en storsäljare i Sverige på 50-talet när den licenstillverkades av NK.

Glasbordet med kromat underrede av Theodore Wadell formgavs -67.

Ägget som formgavs 1958 av Arne Jacobsen är lika aktuell idag som då även om färgsättningen är en annan. Efter många år med nästan ingen färg alls, så är det sprakande pastellfärger som gäller.

Färgat glas de här från Iittala är lika inne nu som på 60-talet.

En lampa som jag gärna skulle vilja lägga vantarna på är den här kromade skönheten av Gino Sarfatti som formgavs 1958

Som sagt, färgat glas är inne just nu.

Ett par snygga fåtöljer som formgavs 1949 av Ole Wanscher med stomme i valnöt. De äldre stolarna har en stomme av jakaranda, men idag tillverkas inga möbler i massiv jakaranda.

Ni kanske undrar vad skorna har i det här blogginlägget att göra. När jag gick från Nordiska Galleriet för att möta upp min man som hade varit och spanat på helt andra saker ( gitarrer hos Halkan). Passerade jag butiken Din Sko på Sergelstorg, i skyltfönsteret stod rader med pastellfärgade skor. Färgsättningen på skorna är detsamma som färgsättningen på möblerna hos Nordiska Galleriet. Så för att sammanfatta trendspaningen, så är det pastellfärger, glas, krom och 1900-tals design som gäller. Ledordet är INREDNING och eclectismen är allena rådande.

NÄSTA BLOGGINLÄGG HANDLAR OM BUKOWSKIS MARKET OCH PUBLICERAS NÅGON GÅNG IKVÄLL


fredag 30 mars 2012

På Trendspaning - Hos Rhens Antikhandel

Väl framme i Huvudstaden så var första anhalten Rhens Antikhandel på Sibyllegatan 26. Det är ett mycket  trevligt ställe att börja en trendspanings runda på. På Rhens har man på ett innovativt sätt blandat Antikviteter och modern design av yppersta klass. Här samsas 1700-talet med det bästa från 1900-talet. Föremålen och möblerna kompletterar varandra på ett lekfullt sätt. Det här helt klart trendigt! Det finns ingen ängslan i sättet att inreda butiken. Det är en färgprakt, och man blir på riktikt bra humör. Det estetiska sinnet blir ordentligt tillfredställt. Vill ni se trevliga bilder och en färgprakt utan dess like, vackert glas, fina antikviteter, bra modern design, titta in på  Rhens Antiks hemsida. Jag har givetvis tagit några bilder men de kommer inte i närheten av de som de själva presenter på sin hemsida. Samtidigt kan jag inte fatta att denna butik inte har valts till Årets Antikaffär av av Collector's Awards. Thomas och Tony som har  Rhens Antik ligger alltid steget före alla andra antikhandlare, de är riktiga trendsättare. 

En antik trågsoffa i rokoko och framför ett 1900-tals bord, en blandning som inte är ovanlig hos Rhens 



Lägg märke till lampskärmen i jeanstyg.

Ett arkitektbord från 1790-talet och en Italiensk plexiglasstol från 70-talet.

Lite av varje...

Riksvapnet som ni ser har vi en gång i tiden levererat. Det inköptes i Hälsingland hos en lokal antikhandlare.
Fortsättning följer.... Det kommer fler blogginlägg från min trendspaningsrunda.

På väg till Stockholm - Café med 50-tals känsla

Nu har vi startat vår resa till Stockholm. Det är alltid lika roligt att åka iväg, man är full av förväntan. Jag har tänkt ägna dagen åt lite trendspaning. Ska besöka några roliga butiker för att få inspiration, jag har några favoritställen som jag alltid besöker när jag är i den Kungliga Huvudstaden. 
Vårt första stopp för dagen var hos Conditori Pallas i Sundsvall, ett trevligt café som öppnar redan kl. 07.00. Cafeét har en trevlig personal, och en inredning med riktig 50-tals känsla.  Jag rekommenderar ett besök om ni har vägarna förbi.
Det är inte så dumt med lite frukost på vägen. Vi har svårt att äta direkt när vi stiger upp, så det passar alldeles utmärkt med en första matpaus i Sundsvall.
Riktigt trevlig neonskylt, som sitter på väggen utanför cafeét


Frukosten dukas fram på detta sideboard i teak, de nya beslagen i jugendstil hade man kunnat avstå ifrån.

Interiörbild från Conditori Pallas

När man kommer in möts man av denna inredning, brödskåpet som står mot väggen var riktigt trevligt.

Under dagen kommer fler inlägg, jag ska visa lite bilder från min trendspaningsrunda.


tisdag 27 mars 2012

Lågkonjukturen slår hårt mot Antikhandeln o Auktionshusen

Har i dagarna två med spänning följt månadskvalitén på Uppsala Auktionskammare. Jag kan bara konstatera att lågkonjunkturen slår hårt mot antikhandeln och mot auktionshusen. Under ganska så lång tid har man kunnat se vikande intresse för antikviteter. Vad jag kan se så höll den trenden i sig även denna gång på Uppsala Auktionskammare.

Jag blev lite förvånad när jag läste förra nummret av Antik & Auktion och Pontus Silverstolpes krönika Antikt på Riktigt.
Han skriver " Bland tusen och åter tusen föremål hos ett par hundra olika utställare stack montrar som Gallerie Donner, Friedenfeldt & Ödmann, Ribbhagen och Thunér Antikhandel ut. Gemensamt är genuinitet och kvalitet. Innehållet framstod som innovativt och trendmässigt helt rätt" 
Det är antikmässan i Älvsjö han åsyftar.

Jag kan bara konstatera att Ponus Silverstolpe och jag lever i helt olika världar och att vi inte tittar på omvärlden med samma glasögon. Jag ställer frågan om det är  ett önsketänkande från Pontus att intresset för antikviteter är på väg upp. Eller är det ett desperat försök till lobbyverksamhet för det antika?
Visst har de uppräknade antikhandlarna fina saker, men inte vet jag om man kan kalla det innovativt att mässa efter mässa presentera i stort sett samma typ av sortiment. Vad jag kan se så har intresset aldrig varit lägre för antikviteter än vad det är nu. 
Idag handlar det om inredning och åter inredning. Trenden är designat 1900-tal och inget annat.
2012030 bjöds denna rokokokarmstol ut på Uppsala Auktionskammares månadskvalité. Utropspriset var 6000- 8000 kr, den blev osåld. Igår bjöds den ut igen, utropet var nu sänkt till 4000-6000 kr, den klubbades för 4000 kr. Som en liten parantes kan nämnas att en likvärdig karmstol för ett par år sedan såldes i Härnösand efter att ha bjudits ut på Blocket till högstbjudande. En lokal antikhandlare betalade då 25000 kr. Så nog är trenden vikande för antikviteter. Bilden är hämtad från Uppsala Auktionskammares auktionskatalog.

måndag 26 mars 2012

Stulen ljuskrona på auktion hos Bruun Rasmussen

Det jag nu ska berätta om hände för ca 10 år sedan. Det är en tråkig historia som fick ett lyckligt slut. En kyrkvaktmästare spelar en viktig roll i den här berättelsen, utan hans rådiga ingripande skulle  ljuskronan inte ha kommit tillbaka till Graninge.
Sensommaren 2002 stals en kristalljuskrona från Graninge kyrka. Ljuskronan i rokoko är från 1700-talets mitt och betingar ett ansenligt värde i antikhandeln.
Då tjuvarna tagit ner ljuskronan och skulle lämna brottsplatsen fick man inte upp kyrkporten. Man var tvungen att ta samma väg ut som man tagit in. Vilket som ni kanske förstår, inte är helt enkelt, bärandes på en ljuskrona. Man klättrade ut genom ett fönster, och det bar sig inte bättre än att man slog sönder en prisma på ljuskronan. 
Stölden upptäcktes när kyrkvaktmästaren kom till sitt arbete. Han hittade den sönderslagna prisman som han sedan lade i säkert förvar. Omhändertagandet av prisman skulle senare komma att spela en viktig roll.
Polisanmälan gjordes och som vanligt när det gäller den här typen av brott, har polisen mycket sällan några spaningsuppslag. Troligtvis var det den notoriske kyrktjuven från Spanien och hans hantlangare från Sundsvall som varit framme och som under ett 20-tal år ”brandskattat” Norrländska kyrkor på oersättliga kulturhistoriska inventarier.
Tiden gick, efter drygt ett halvt år diskuterade man om man skulle försöka få tag på en annan ljuskrona för att ersätta den stulna. Man kontaktade en firma i Stockholm och frågade om de kunde hjälpa till att ordna en likvärdig ljuskrona. Firman ville då ha bilder på den stulna. Bilder skickades, efter några dagar ringde man från Stockholm och berättade att just den efterfrågade ljuskronan nyligen sålts på auktion i Köpenhamn.  Det var Graninge kyrkas ljuskrona som sålts på auktion hos Bruun Rasmussen. Det som slutgiltigt identifierade ljuskronan var den prisma som man hade hittat på brottsplatsen. Auktionsfirman Bruun Rasmussen berättade att det var en då 62-årig antikhandlare från Örebro som hade sålt ”kronan” till dem för 50 000 kr. Han dömdes sedemera för häleri. Hans version av affären var att han hade köpt den av en okänd person på en parkeringsplats, utan kvitto, med förklaring; så gjorde man i hans bransch!?!?!?
Man kontaktade den privatperson i Köpenhamn som intet ont anande hade köpt ljuskronan på auktion.  Köparen var en antikhandlare och var villig att sälja den till försäkringsbolaget mot  "skälig ersättning", han hade låtit renovera ”kronan”. Ljuskronan fraktades från Köpenhamn till Graninge med en lastbil. När ljuskronan anlände var den pietetsfullt inpackad i en stor papperskartong fylld med frigolit. Varje kristall var insvept i flera lager skyddspapper.
Nyrenoverad hängdes den åter upp i kyrkan den 28:e februari 2003.
Den stulna ljuskronan som åter hänger på sin plats i Graninge kyrka

söndag 25 mars 2012

Bloggutmaning - Lampor

Nu är det åter igen dags för en bloggutmaning. Den här gången visar vi retrobloggare våra lampor. 
Med åren har det blivit mer och mer punktbelysning här i huset. Att få rätt ljussättning är enormt svårt. Lamporna ska smälta in i miljön utan att ta för stor plats, samtidigt som de ska tillföra något. Jag är personlingen väldigt förtjust i Poul Henningsens lampor. Även Verner Panton är en favorit, hans Globe står högt på önskelistan. Vi har ett runt rum där den skulle passa utmärkt. Men även rätt så billiga lampor kan i det här sammanhanget skapa en trevlig miljö. Jag har här i bloggen valt att visa förhållandevis billiga lampor, de flesta anonyma. För att visa att man inte nödvändigtvis behöver ruinera sig vid lampinköp.
En Art Deco lampa, anonym men trevlig.

Bordslampa Art Deco som ni kommer att se så är det en stil som tilltalar oss när det gäller belysning.

Även denna bordslampa är i Art Deco stil, märkt under med Nordiska Kompaniet. 

Den här bordslampan med plåtskärm kan man även använda som vägglampa, för mig helt anonym.

Arbetslampa från Pileprodukter Landskrona, lampstödet som är i gjutjärn fungerar även som pennfack. 

Anonym golvlampa med skärm i målad plåt.

Den här lampan var sommarens fynd på lampfronten. Vi köpte den på loppis för ett par hundra. Jag gillar den verkligen. Men jag har ingen aning om dess ursprung. Så om någon har en idé får ni gärna höra av er.

Bordslampa Uppsala Ekeby, design Anna-Lisa Thomson.

En anonym golvlampa i teak.

Lampfoten i metall och skärmen i plast på denna fräcka lampa som jag tyvärr inte vet något om.

Det här är en ganska så ny lampa från IKEA. Den är från 2000-talet, det är roligt att se att Art Decons former, som jag är så förtjust i, kommer tillbaka. 

Även lite "kitsch" kan passa in om det är på rätt ställe. Lampan har trots allt några år på nacken. 

Så till sist några renoveringsobjekt som så småningom ska möbleras in. Av någon outgrundlig anledning har både jag och min man svårt att gå förbi renoveringobjekt. Vi har objekt så det räcker livet ut om vi vill.

fredag 23 mars 2012

H55 utställningen - lever kvar i vår vardag.

Många är de föremål och möbler som visades på utställningen i Helsingborg. Saker som än i vår tid förgyller vår vardag. En del av dessa föremål tillverkas än i dag. De flesta föremål som visades är idag eftertraktade objekt på andrahandsmarknaden. De främsta arkitekterna och formgivarna deltog i utställningen.
Bruno Mathsson möblerade Svenska Slöjdföreningens informationshall. String och Fanett är två storsäljare som visades. Fladdermusfåtöljen som ritades redan 1938 och började licenstillverkas av NK på 50-talet visades på utställningen. Arne Jaobsens myran och sjuan visades, Alvar Aalto, Hans Wegner, Carl-Axel Acking är exempel på andra möbelformgivare som visades, listan kan göras lång. Förutom möbler fanns det en hel del "nyttosaker" som än i dag är trevliga inslag i våra hem och i vår vardag. Nämnas kan Stig Lindbergs Spisa Ribb som skapades till H55 utsällningen och lanserades tillsammans med den ugnseldfasta serien Terma, även Domino lanserades. Genses klassiska ströare för salt, peppar och socker designad av silversmeden Pierre Forsell fanns på utställningen. Fuga från Orrefors, design Sven Palmquist och Marianne Westmans picknick visades också. Folke Arströms Focus de lux bestick formgavs för H55, och många många fler föremål.


.
Fladdermusfåtöljen som formgavs redan -38, licenstillverkades av NK på 50-talet och visades på H55

Arne Jacobsens sjuan som karmstol visades på H55.

Lämpligt till H55 utökade String sitt sortiment med bl.a två lätta fåtöljer, design Nisse Strinning och Olle Pira.

Fåtölj av String, design Nisse Strinning och Olle Pira som visades på H55.

Barnrum i Finlands lägenhet på H55.

Ströare från Gense, design Pierre Forsell.

Focus de Lux från Gense design Folke Arström.

Rörstrands Picknick design Marianne Westman.